När elden falnar men fortfarande glöder.

Veckans andra dag startade jag genom att ta mig igenom milen på löpbandet. I intervall. Så duktig är jag inte än så jag pallar milen i ett krut.
Kände mig lite duktig när jag gick därifrån när först en tjej som jobbar där stannade mig och sa att jag hade jobbat på riktigt bra och när jag väl kom in i omklädningsrummet så stod två mörkhyade kvinnor och sa att dom hade kollat in mig på bandet och att jag kämpade på riktigt hårt. Klapp på axeln till mig. Ibland är det bra att få höra något positivt så att motivationen stannar kvar.

Timmen efter satt jag mig i frisörstolen hos My och Therese som har tagit över salongen där jag brukar gå. My fick äran att ta sig an mitt hår, så nu är det fina toppar, mycket uppklippt och Alexandra sa att jag såg ung ut. Ja det är ju tur att man slipper se gammal ut vid 23 års ålder.

Just nu ligger jag raklång på soffan ute i Kinsta. Tänkte hänga kvar här och äta innan jag ska åka över till Söderala o träffa Emma o Wilma en sväng innan det är dags för ett kvällspass på Active. Pump står på schemat ikväll och jag ser redan framemot träningsvärken imorgon. Eller...



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0