Att se det positiva i det negativa.

 
Jag hatar dig för att du förstört mig, men jag är glad för de erfarenheter jag bär med mig, men jag önskar att ingen skulle behöva känna det jag har fått känt på. 
 

Ändrad syn.

Vet ni vad jag gjorde i fredags? Jo, jag drack både vin och följde med ut på krogen. Fast inte krogen här i Söderhamn. Vet ni vad jag insåg på lördagen när jag vaknade? Jo, att jag inte saknar det ett dugg. Dessutom sover man så ruskigt dålig när man har druckit. Var trött exakt hela dagen igår. 

Inatt däremot så har jag sovit som en gud. Helt fantastiskt skönt. Vaknade och trodde jag hade sovit bort hela dagen men det hade jag inte heller skönt nog. Har precis suttit och planerat träningsveckan så det går ihop med jobb och om en stund ska jag åka o handla lite och förbereda matlådor inför kommande vecka. Imorgon kör jag igång stenhårt och jag ser verkligen framemot mitt första delmål! 

Om jag kunde säga det högt.

Rivstartade denna vecka rejält. Har dessutom tagit åt mig tre extra jobbpass och idag mina vänner, idag gjorde jag första träningspasset på tre veckor. Dessutom klockan 5 imorse. Det är tur att konditionen brukar öka snabbt när man väl kommer igång. Synd bara att mycket av den försvann under dessa veckor hemma. 
 
Just nu är jag hemkommen från jobbet, dragit igång diskmaskinen och kastat ner röven i soffan en snabbis. Kom och tänka på en sak en vän hade sagt häromdagen, nämligen att jag skulle släppa taget och att jag var värd mycket bättre. Och för första gången på väldigt länge kunde jag faktiskt hålla med om vad hen sa. Men jag vet inte om det är jobbigt eller faktiskt en lättnad över att jag kan säga så. För jag vill faktiskt släppa taget på samma gång som jag inte vill det. Jag trodde ju faktiskt att saker och ting hade ändras. Men så dum var jag. När det äntligen börjar kännas bra så kommer det som en smäll i ansikten. BAM!
 
Förtränger funderingarna ett tag och åker ut till bästa vännen för lite matlagning och bebismys med finaste gudsonen istället. Bäst att passa på när man har ledig tid. 
 
 
 

Det gick inte.

Jag hade nyss 1000 saker i huvudet som jag tänkte skriva av mig lite om. Direkt jag satt mig ner, loggade in och skulle till och börja försvann det mesta. Jag får inte ner det på ett bra sätt i ord. Det blir inte riktigt som man tänkt det alla gånger. 
 
Tänker istället ta mig en kopp hett tee, lite god kvällsfika och försöka ladda upp inför imorgon. River igång med ett 15 timmars arbetspass första dagen efter 3 veckors sjukdom, så träningen den får vänta tills på tisdag. Hoppas på att lyckas somna i tid ikväll. Sov ju till efter 12 idag, sen sov jag på eftermiddagen och jag kan inte säga att jag är det minsta trött nu och lär väl inte kunna bli på några timmar heller. Men har jag tur, så somnar jag. Ibland brukar jag faktiskt ha den turen. 
 
 

Den som väntar på något gott.

Snart så är jag äntligen tillbaka på banan efter nästan tre veckors sjukdom. Jag saknar alla vardagsrutiner. Jag saknar jobb, träningen, kosten och den vanliga sömnen. Dom här veckorna har varit gräslig om man utgår från det vanliga. Har inte kunnat gjort ett skit. Förslappad i både kropp och knopp är vad jag känner mig nu. Hatar den känlsan. Däremot älskar jag att jag har fått spenderat så mycket tid med bästis och bebis. 
 
Har nu på morgonen suttit och försökt planerat om mina mål och delmål med träningen och kosten med tanke på att allt förstördes när jag blev sjuk. Och nej, jag dietar inte överhuvudtaget. Med tanke på att jag är så sjukt kräsen när det kommer till mat så är det svårt för mig att ändra kost. Jag äter istället lite av varje i väldigt små portioner och håller istället koll på det dagliga kaloriintaget. Hur mycket jag borde äta varje dag för att få en långsam och stabil viktnedgång som håller i längden. Jag älskar det och ibland unnar jag mig faktiskt en unnardag också. Och även fast jag har unnardag så försöker jag ändå hålla mig inom kaloriramen. Ibland spricker det, men man får ju inte glömma bort att leva imellan åt heller. Och skulle jag känna att jag vill ta mig ett eller två glas vin en lördagkväll så tänker jag faktiskt göra det. 
 
Ikväll ska det hälsas på ute hos mamma. Äldsta lillebror fyller nämligen 18 år på söndag så vi tänkte fira han lite ikväll med släkten på mammas sida. Helt otroligt att min lilla lilla lillebror blir hela 18 år. Vart tar tiden vägen? Jag börjar verkligen bli gammal. Jag som tyckte att jag själv nyss blev arton. 
 
 

Runt ditt lillfinger.

 
Jag har lärt mig att det är på dina villkor och jag låter dig,
för det är du värd. Hoppas jag.
 
 

Gud är inte på min sida.

Jag förstår inte vad det är för vidrigt jäkla virus jag lyckades dra på mig. Imorgon har jag varit borta från jobbet i två veckor och sjukskriven är jag veckan ut också. Är mycket bättre i förkylningen men det sitter fortfarande i luftvägarna. Är som ett tryck i hela bröstet så jag inte får luft ordentligt. Galet irriterande och dessutom låter det som jag är anfådd direkt jag anstränger mig lite. Fick strikta order av doktorn att fortsätta vila så det är väl bara att göra det. Tydligen så är jag dessutom inte den ända som har dessa symtom heller, men förmodligen bara en långvarig influensa som satt sig på luftvägarna med tanke på att alla prover som jag tagit inte visar några konstigheter. Men snart så, snart är jag äntligen frisk och jag hoppas på att få vara frisk för alltid då. Jag saknar att jobba, jag saknar rutiner på dagarna och framförallt så saknar jag träningen. Men nästa vecka, då jäklar har jag bestämt att allt ska vara bra. 
 
 

Förlorad tid.

När man inte har kunnat träffat sin prins på 10 dagar så måste man ta igen förlorad tid när man kan. Och det är precis det jag har gjort dom senaste dagarna. 


Har spenderat dag som natt med världens finaste gudson. Sån tur har jag haft när pappan har varit tvungen att jobba. Och jag kan säga att jag till och med har njutit av att blivit väckt på natten och fått chansen att gå upp och mata det lilla underverket. Och att sen få somna om med gobiten intill sig igen. Helt otroligt hur mycket man känna för någon annans barn. Men det är ju min bästa väns barn. Och jag är ju faktiskt utsedd till gudmor, så av med mig blir dom inte heller. 
RSS 2.0