Det gör ont.

Det gör så ont i hjärtat när jag börjar tänka på vad man inte har kvar i sitt liv längre. Det som man en gång hade. Hur mycket man får se men inte får vara med och uppleva längre. Jag blir så sjukt ledsen när jag tänker på dom senaste månaderna. På allt i princip. På hur jag har mått och på hur folk i min närhet har fått ut för det. På vad man har mist. Visst, det finns stunder som jag faktiskt kan vara glad och kunna skratta, men det är fler stunder där humöret sviker. Hatar verkligen dom där stunderna man är själv när man börjar älta i allt. 
 
 
Det är tur att man har världens bästa sambo som förgyller alla mina dagar så man slipper känna sig så ensam. Det är inte alltid jag säger det eller visar det, men jag är så sjukt glad över att jag flyttade ihop med Lina.
Toppen tjej rakt igenom! <3 
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0